Naturskolan i Umeå arrangerar kompetensutveckling för personal inom alla skolformer i lärande för hållbar utveckling. Ofta genom utomhusdidaktik och alltid med fokus på ett eller flera av De globala målen. Men hur jobbar de rent praktiskt och hur gör man egentligen för att involvera barn och unga i ett sådant viktigt arbete? Ja, allt det och mycket mer får du veta om du läser vidare! Biosfärområdets kommunikatör Therese har intervjuat Erika Åberg som är enhetschef för Naturskolan i Umeå.
Hej Erika! Vad roligt att du ville ställa upp på en intervju. För de som inte vet, kan du berätta lite mer om naturskolan och vad ni gör?
Naturskolan i Umeå är en resurs i arbetet med kompetensutveckling inom lärande för hållbar utveckling, De globala målen och utomhusdidaktik. Vår primära målgrupp är pedagoger och ledare inom skolan men vi arbetar också med andra målgrupper eftersom vi ser lärandet som en investering och kunskaper om hållbarhetsfrågor som avgörande för omställningen till ett hållbart samhälle. Vi har 30 års erfarenhet av hållbarhetsarbete i Umeå och är genom projekt och samarbeten verksamma även regionalt, nationellt och internationellt.
Om man som skola eller förskola vill jobba tillsammans med er, hur gör man då?
Vi arbetar med fortbildning i form av föreläsningar, seminarier i arbetslaget eller större konferenser för hela verksamheten, främst för lärare och rektorer. Det kan handla om olika perspektiv av hållbarhet, t ex demokrati, jämställdhet, klimatfrågor, ekosystem eller konsumtion. När vi arbetar med fortbildning i utomhusdidaktik, så gör vi det oftast vi oftast tillsammans med klassen. Det är ett bra sätt för läraren att se vad som fungerar och dessutom få möjlighet att se eleverna i arbete utan att själv ha huvudansvaret för undervisningen.
Vad är det bästa med att jobba med Naturskolan tycker du?
Livsviktiga frågor, ett meningsfullt lärande och ett kreativt arbetssätt. Och egentligen startade verksamheten för att ge barn och elever kunskap genom upplevelser i det verkliga livet, i naturen och samhället. Lärande för hållbar utveckling är ett förhållningssätt som vi borde ha med oss i allt – ett sätt att se på världen och vår egen roll i sammanhanget. Mänskligheten i stort liksom den enskilda människan behöver komma närmare det som faktiskt är förutsättningen för liv, och en fantastisk utgångpunkt är då naturen och dess kretslopp som kan vägleda oss och skapa en förståelse. Vårt arbetssätt har också stor betydelse för den sociala hållbarheten, då olika lärmiljöer stimulerar olika förmågor och inte minst våra relationer till varandra och vår omvärld.
Att arbeta med de globala målen är ju alltid en utmaning och det kan kännas stort även för vuxna. Har du något bra exempel som du kan dela med dig av om hur ni har jobbat med barn kopplat till detta?
Ett arbete som känts extra meningsfullt är den s.k. medborgardialog som vi har arrangerat under 6 år och kallat Rådslaget. Syftet har varit att eleverna ska få delge beslutsfattare och andra sin bild av vad ett hållbart liv kan innehålla i framtiden med fokus på De globala målen och Agenda 2030. Elever från högstadiet och gymnasiet har fått se exempel på olika former av hållbarhetsarbete i kommunen, de har därefter valt en inriktning att fördjupa sig i. Vid en konferens har elever, näringsliv, akademi, tjänstepersoner och politiker träffats. Dagen har innehållit rundabordssamtal och utställningar, men framför allt viktiga möten med bäring på en hållbar framtid.
Ni finns ju och verkar inom biosfärområdet Vindelälven-Juhttátahkka. Vad finns det för fördelar med att hålla till inom ett biosfärområde?
Biosfärtanken är genial på det sättet att den innefattar olika perspektiv på hållbarhet och kan också ge en insikter om hur det lilla påverkar i det stora och tvärtom. Det är utmanande men tilltalande att man i ett biosfärområde strävar efter att både bevara och utveckla, skapa nätverk och verka för att skala upp modeller för hållbarhet. Att som ung få upp ögonen för allt det fantastiska och unika som finns i vår hembygd, borde inspirera till att fortsatt bo i biosfärområdet. Att arbeta i ett biosfärområde innebär också en möjlighet att samverka med andra biosfärområden, vilket kan ge nya perspektiv och viktiga kunskaper.
…men Naturskolan jobbar inte bara lokalt, utan också globalt. På vilket sätt?
Vi ser ett stort värde i att knyta kontakter och samverka både nationellt och internationellt. Det är för hållbarhetens skull nödvändigt att vi lyfter blicken och lär av de 99,85 % av världens befolkning som inte bor i Sverige. Vi har bland annat samarbetat kring demokrati och utomhuspedagogik i Vietnam sedan 2012 och samverkat med de nordiska länderna för att ta fram undervisningsmaterial. Den sista tiden har vi utvecklat samverkan digitalt, vilket känns mycket positivt då resandet inte alltid uppfyller hållbarhetskraven.
Kan du berätta om det gemensamma projektet som ska ske med biosfärkommunerna?
Vår ambition är att alla kommuner i biosfärområdet skall få tillgång till Naturskolans kompetens, kontaktnät och tjänster genom att tillsammans ansöka om bidrag för Naturskola i Biosfärområdet. En naturskolepedagog som är verksam i hela området anställs och den personen kan med fördel vara boende i inlandet men är knuten till Naturskolan i Umeå. Medfinansiering sker genom pedagogers, ledares och andras deltagande med arbetstid. Under projekttiden förs dialog mellan kommunerna om möjligheten att gemensamt finansiera en naturskoletjänst efter projekttidens slut.
Vilket är Naturskolans bästa hållbarhetstips?
Vårt bästa hållbarhetstips är att titta in i vårt bibliotek där du kan hitta tips från Umeås pedagoger och massor med länkar. Mer information om Naturskolan hittar du här.
Foton: Naturskolan