En ny undersökning från LRF visar att var fjärde lantbrukare minskar sin verksamhet. Detta på grund av den kostnadskris som under hösten och vintern har drabbat det svenska lantbruket. Biosfärkansliets medarbetare Jessica har intervjuat Bertil Nygren på LRF kopplat till just kostnadskrisen och akutstödet. 

 

Vilken är din roll inom LRF?

Jag är ordförande för LRF:s kommungrupp i Vindeln. Jag har varit med i LRF länge och jag sitter även med i styrelsen för Vindelälven-Juhttátahkka biosfärområde.

 

Det har nog inte undgått någon att det varit en allvarlig kris inom lantbruket med skenande kostnader. Många funderade på att dra ned på sin verksamhet. Hur påverkar denna kris jordbruket inom biosfärområdet?

De kraftigt ökade kostnaderna i lantbruket medför att självförsörjningsgraden för livsmedel minskar ytterligare. Det nu aktuella akutstödet till lantbruket, främst med anledning av kraftigt höjda kostnader för förnödenheter, är ingen långsiktig lösning.

LRF har under mer än 20 år påtalat riskerna med låg självförsörjning. Förutom att producera mat skapas även arbetstillfällen på landsbygden. Dessutom är miljöpåverkan lägre här än i länder vi nu importerar mat ifrån. Under pandemin ökade medvetenheten om behovet av självförsörjning. Nu har vi Ukrainakrisen som återigen ställer frågor om försörjningsläget. Ukraina är en av världens största spannmålsexportörer.

 

Vad är grunden till svårigheter att få lönsamhet inom jordbruket?

Svenska lantbruksföretag verkar på en gemensam EU-marknad där tullavgifter för import är avskaffade men på kostnadssidan finns inga regleringar för att skapa jämnvikt på marknaden. Sverige har i de flesta fall gått längre än EUs minimiregler kring exempelvis lantbruksdjurens välfärd och användandet av kemisk bekämpning av ogräs. Detta gör att produktionen av mat blir förhållandevis dyrare i Sverige än de länder som vi importerar mat ifrån.

Det finns konsumenter som väljer sin mat utifrån de produktionsvillkor man vill ska gälla men det är en låg andel av inköpen och de stora dagligvaruhandlarkedjorna inser också detta och satsar mycket på sina lågprissortiment då den överväldigande majoriteten väljer sina inköp baserat på pris.

En trend under lång tid har varit att svenska lantbruk har lagts ner till förmån för en ökad import. Kostnadskrisen som blivit akut nu har ställt detta på sin spets och många matproducenter inom biosfärsområdet har tvingats minska sin produktion eller helt lägga ner den när produktionskostnaderna ökat kraftigt men konsumenternas betalningsvilja för mer miljömässigt hållbart producerad mat inte har hängt med.

Vad tror du att resultatet av krisen blir för jordbrukare och boende inom biosfärområdet?

För biosfärsområdet innebär denna kris inom matproduktionen dels att arbetstillfällen går förlorade men också en kris för den biologiska mångfalden då det största hotet mot biologisk mångfald inom biosfärsområdet är igenväxningen av åkermarken som många arter är helt beroende av.

Vad kan vi göra som bor i Biosfärområdet för att stödja livsmedelsproducenter?

  • När vi handlar mat i affären kollar vi varans ursprung. Köp lokalproducerat eller åtminstone svenskt.
  • På restaurangen bör vi lära oss att fråga var t.ex. köttet kommer ifrån.
  • Politiker kan ha tjänstepersoner under uppsikt för att se till att de upphandlar varor som följer de lagar och regler som regering och riksdag beslutat ska gälla för
    produktion i Sverige.

 

Vad är ditt bästa hållbarhetstips?

Biosfärområdet är ju tänkt utgöra ett modellområde för hållbar utveckling. Stora förändringar börjar ofta hos den enskilda människan. Varför inte ha som mål att bli självförsörjande på livsmedel?

 

Vill du läsa mer?