Vindelns Kyrka och St. Mikaels kapell

På området finns två kyrkor vid varandra, bevarade och båda är i bruk, vilket är ganska ovanligt. Den nya kyrkan byggdes under sent 1800-tal för att rymma en växande församlingen. Den första kyrkan, den röda träkyrkan, numera kallad S:t Mikaels kapell, står orienterad med koret åt söder istället för öster. Orsaken att man orienterade kyrkan så är att älven här rinner i norr-söder och man ansåg att det skulle ge ett konstigt intryck att placera kyrkan tvärs emot älvsriktningen.

Vindelns Kyrka

Vindelns kyrka är byggd i sten, granitsockel, och murad rött tegel med spritputsade ljust ockragula fasader i nygotisk stil. Kyrkan ritades av Umeå stadsarkitekt Fredrik Olaus Lindström. Lindström blev anställd för att rita bland annat rådhuset och kyrkan i Umeå efter stadsbranden 1888. Anledningen till att kyrkan byggdes var att folkmängden ökade under 1800-talet och den gamla kyrkan blev för liten för att rymma församlingen. Man använde trä i takkonstruktionen för att hålla kostnaderna nere. Den totala byggnadskostnaden blev 130,000 riksdaler. 

Kyrkan rymmer nu omkring 700 personer mot tidigare 1000, beroende på att man tagit bort några bänkrader längst fram och längst bak samt ökat avståndet mellan raderna.

1978 fick kyrkan nytt tak av koppar, som väger 10 ton. Det ersatte ett gammalt tak av svartplåt, som man var tvungen att måla vart tionde år. Vid den senaste restaureringen
blev entrén handikappanpassad. Fasaden fick ny puts, trädetaljerna målades och bl.a. tuppen och klockans visare belades med nytt bladguld.

Kyrkogården 

Kyrkogården invigdes 1770 och består av relativt plan mark, men utanför kyrkogården i väster sluttar marken brant ner mot Vindelälven, och i norr och söder mot raviner. Kyrkogården har utvidgats i flera etapper under 1900-talet.  

Kyrkogårdens äldsta del har ett stort område med häckomgärdade grusgravar och grusgångar. Några få gravar med smidesstaket finns vid infarten öster om 1900-talskyrkan. Områdena från 1922 och 1939 domineras av gräsgravar med lågt klippta rygghäckar i rader. I området från 1922 finns 13 grusgravar med stenramar insprängda. I området från 1960 är de klippta häckarna något högre och rumsbildande. Där finns också några stenlagda gångar och gjutjärnskors. 

Kyrkogården rymmer en mångfald av växtmaterial, bl.a. syrén, måbär, karagan, lingon och björkar. Före byggandet av nya kyrkan 1901 var kyrkogården omgärdad av trästaket. Därefter fick den en låg bogårdsmur av sten.  

Klockstapeln 

Klockstapeln är från 1769 och placerad ca 20 m sydväst om kapellet och ca 50 m nordost om kyrkan. Den är en s.k. bottnisk stapel uppförd med kvadratiskt bottenplan i tre avsatser och med ett stort portlider i bottenvåningen. Den rödfärgade brädpanelen är stående i bottenvåningen och liggande i mellanvåningen. De svängda taken och den avslutande lökkupolen är klädda med tjärat spån. 1961–62 genomgick klockstapeln en grundlig renovering och flyttades ca 10 m i nordostlig riktning från sin ursprungliga plats. Frånsett flyttningen, att bottenvåningens panel ändrats från liggande till stående och att öppningarna i övre delen under lökkupolen har satts igen, är klockstapeln oförändrad.

S:t Mikaels kapell 

S:t Mikaels kapell var dåvarande Degerfors sockens första kyrka och en rekonstruktion ligger idag 100 meter norr om Vindelns kyrka. Kapellet invigdes 1770 och är byggd som en likarmad korskyrka med högt brant tak och takspira. Idag finns det få träkyrkor bevarade i denna stil.  

I samband med att befolkningen växte så blev kyrkan för liten och man beslutade att bygga en ny och större kyrka. Efter att den nya kyrkan hade invigts fick kapellet förfalla. I samband med att den nya kyrkan byggdes så revs denna kyrka och uppfördes i förändrad form som sockenstuga och samlingslokal vid sidan av vägen till kyrkan, inte långt från järnvägsövergången. När Vindelns församlingsgård byggdes, så användes den gamla kyrkan som en lagerlokal.  

Det fanns inget gravkapell i församlingen, så 1955 beslutade man att restaurera och återuppföra den gamla kyrkan så nära originalet som möjligt. Den skulle sedan främst användas vid jordfästningar. Åren 1961–1962 rekonstruerades kyrkan och flyttades tillbaka till kyrkplatsen, men placerades i ett något mer nordostligt läge, för att på ett bra sätt kunna ordna en tillfartsväg till det bisättningsrum som byggdes under kapellet. Kyrkan vreds också ett kvarts varv så att koret, som ursprungligen var placerat mot öster, istället orienterades mot norr. 

Avsikten var att kyrkan skulle användas vid förrättningar, andakter, vigslar, dop och inte minst begravningsgudstjänster. Det bisättningsrum som anordnades i källaren fick mekanisk hiss för kistorna. Vid rekonstruktionen återanvändes timmerstommen, men västra korsarmen nybyggdes liksom taket och gavelröstena. Detaljer som fanns kvar var också vindflöjel, kyrkdörrar, lås, 1600-tals dörren till predikstolen, en ljuskrona, altartavlan, psalmnummertavlorna, kollektbössan och de textade listerna över dörrarna. 

På Mikaelidagen 1962 återinvigdes kapellet och fick då namnet S:t Mikaels kapell. 

Altartavlan i St. Mikaels Kapell

Altartavlan är kyrkans klenod. De fattiga bönderna som byggde kyrkan hade nog inte råd med en altartavla målad i olja utan man köpte istället 19 kopparstick föreställande ”Frälsaren på korset, Hans Moder Maria och lärjungen Johannes, de 12 apostlarna och 4 Evangelisterna”. Dessa klistrades upp tillsammans och utgör sedan altartavlan. Idag är altartavlan unik och oersättlig! Många kännare har kommit långväga för att studera och fotografera den.

Kopparstick tillverkas genom att motivet ristas i en kopparplåt med hjälp av en gravyrstickel. En gravyrstickel är en kraftig nål av härdat kolstål som är fäst i ett kulformat trähandtag. Gravyrstickeln skjuts under arbetet framåt, varvid den snedslipade spetsen på stickeln skär ut ett gravyrspån, som lyfts upp ur materialet. Spetsen har olika utseende med varierande bredd och undersida vilket ger olika mönster. 

Länkar

Läs mer om Vindelns kyrka på Svenska Kyrkans hemsida: https://www.svenskakyrkan.se/vindeln/vindelns-kyrka