Gammlia Väderkvarn

Gammlias väderkvarn kom till friluftsmuseet 1923 från Holmön i Norra Kvarken. Väderkvarnen ligger bakom huvudbyggnaden på Gammlia Friluftsmuseum. Benämningen “väderkvarn” kommer av att man förr i tiden oftast använde ordet “väder” för strömmande luft. Översatt till dagens språkbruk skulle såldes väderkvarnen benämnas vindkvarn. 

Kvarnen är troligen byggd under av 1700-talet och är äldre än vattenkvarnen som också står på området. Vinden sätter kvarnens vingar i rotation vilket får en kvarnsten inne i kvarnen att rotera för att mala säden. Vindkvarnar var relativt ovanliga i norra Sverige; det var mer vanligt att man nyttjade vattenkraft istället. Men, på Holmön, där det blåser friskt, och det finns ont om bäckar och vattendrag, uppfördes även väderkvarnar. 

Beskrivning av väderkvarnen

Denna kvarn är en så kallad stubbkvarn vilket innebär att den står på en stubbe av järn eller sten och hela kvarnhuset roteras över en axel på denna “stubbe” i vindens riktning. Kvarnen har ett sadeltak av brädor i två lager och är ett så kallat faltak. Grunden, stommen, och väggarna är av bilat timmer. Vingarna är byggda av brädor och spjälor. På gaveln ovanför ingången och trätrappan finns en stång med träblock och talja. Byggnaden är omålad med ett tjärat underrede. Dörren är en stående trädörr med ett handsmitt järnbeslag som låsanordning. 

Kvarnar och dess anvädning

Vattenkraften fick snabbt ett ekonomiskt intresse och i samband med adelsväldet framväxt under 1100-talet, och allt större markinnehav, blev det en intäktskälla att tvinga bönderna att mala sin säd på speciella platser. På 1300-talet uppstod den så kallade tullkvarndriften. Bonden hade att betala tull eller skatt för varje säck säd som maldes på herremannens kvarn. 

Från mitten av 1800-talet utvecklades kvarnar till att överföra krafter som kunde användas på olika sätt. Det byggdes större kvarnanläggningar och man bildade kvarnföreningar. Kvarnarna var till exempel en förutsättning för att driva stånghammarna vid de tidiga järnbruken. Vattenmöllorna kunde också användas till stampar vid textiltillverkning. Ett senare exempel var driften av de timmersågar som var en förutsättning för många av sågverken som uppstod utmed de stora svenska älvarna.  

De flesta bönder hade egen eller en del i en kvarn för att mala säd för hushållsbehov. 

Övrigt

Talesättet att slåss med väderkvarnar härstammar från Cervantes roman Don Quijote, där riddaren i huvudrollen får för sig att väderkvarnar är ondskefulla jättar. Talesättet betyder därför ungefär “att försöka bekämpa en fiende som enbart är inbillad”. 

Håll din hund i koppel. Inom området finns soptunnor utplacerade. 

Tips: Det finns även en hjulkvarn på området.

Läs mer om Väderkvarnen på Västerbotten Museums hemsida.