Pannidun vid Gargån

Den gamla dammkojan vid Jorbokkforsen togs ned och låg i förvar i drygt 20 år strax utanför Gargnäs. Styrelsen i Gargnäs-Råstrand FVO har länge velat timra upp denna igen och under 2017 blev detta verklighet. Nu ligger kojan vid Panniduns timmeravlägg och är tillgänglig att hyra. Vid parkeringen står en informationsskylt. Nedanför kojan vid Gargån finns ett vindskydd. 

I det tidiga skogsbruket användes yxa och timmersvans (en slags såg) och hästen transporterade timret. Från början sov flottarna i sina egna båtar som de vände upp och ner som skydd för vind och regn. Senare började husägarna längs älven låna ut stugor och sovplatser till arbetarna. Ibland sov skogsarbetarna över i kojor i skogen. Kojorna var tillfälliga bostäder som helst skulle byggas på högt belägna platser för draget skulle bli det bästa så kojorna inte blev rökfyllda på en gång. Det skulle gärna vara nära ett vattendrag för vattentillgångens skull. Precis så ligger Pannidun idag, på en höjd, och nära Gargån. 

Trollforsen

Inte långt från Pannidun så ligger Trollforsen och där vid vattenfallet finns ett vindskydd. Efter stigen ligger stora träd kvarlämnade från flottningsepoken. Den spångade stigen behöver underhåll så vandra försiktigt över bäckarna. Det är inte en lämplig promenad för mindre barn. 

I Gargån  finns många lämningar efter timmerflottningen. Gargån transporterade timret ut i Vindelälven och vidare ut till sågverken vid kusten. Flottningen i Gargån startade under tidigt 1900-tal och pågick fram till 1970-talet. År 1908 anlades en dragbana förbi den svåra Trollforsen. Rälsen byggdes i trä och idag finns det fortfarande kvar 250 meter träräls. Längs ån går cykelleder anlagda på 1920-talet för att underlätta framkomligheten i skogen för arbetare, Domänverkets förvaltare och kronojägare. 

Gargån 

Gargån är ett av Vindelälvens största biflöden. Från Gargaure vid den norrbottniska gränsen ringlar den sig genom skogsmarker och myrar ned till Vindelälven vid Laxselet. I skogslandet och i Gargån har flottningsepoken haft sina landmärken med cykelstigar och dammar.  

Efter Gargån uppfördes flottningsdam, timmerrännor och olika ledarmar och bottenrensades på träd och sten.  Gargån har genom åren påverkats hårt av flottning och skogsbruk men stora insatser har gjorts vid flottningsåterställningar. I samband med restaureringen så ökade åns bredd och vattenhastigheten minskade. Naturliga strukturer som trösklar och kurvor längs sträckningen har förstärkts med mindre material varvat med grövre block. Vidare har stor vikt lagts på att inte bara konstruera djup i huvudfåran utan även få fåran mer omväxlande. Material har även placerats längs grundare områden vid stränderna för att skapa uppväxtområden. 

Fiske i Gargån 

Resultatet av återställningen är att flugfiskesträckan från dammen i Jorbokksforsen ned till fallet i Trollforsen har på senare år producerat mängder av fin öring. Harrfisket har under samma tid gett mycket fina fångster, men inte gett de riktigt stora individerna. Harr kring 7–8 hekto är vanligt, men över 1 kilo är däremot ovanligt.  

Tyvärr har det skogsbruket längs vattendraget gjort att ån är fruktansvärt känsligt för nederbörd. Vid torra perioder sjunker ån till nästintill katastrofalt låga nivåer och höga vattentemperaturer. Regniga perioder kommer allt vatten på en gång och ån stiger nästintill vårflöden. Men ån har mestadels ett lugnt vattenflöde som ar gett en rik vattenflora och här växer bl.a. löktåg och taggsporigt braxengräs. 

Bästa fiskeperioden i ån är tidig vår fram till mitten av Juli i bästa fall. Men detta beror helt på hur väderleken. 

Observera att fiske i Gargån har ett eget fiskekort. https://www.ifiske.se/fiskekort-laxsele.htm 

Kvarn i Gargån: https://samlingar.vbm.se/items/show/127867 

Forsbåt Gargån: https://samlingar.vbm.se/items/show/127860 

Flottning: https://samlingar.vbm.se/items/show/126247