… -följ med på flygtur över biosfärområdet!
Så fick vi en vit jul och över vårt vackra biosfärområde ligger ett mjukt snötäcke. Nu råder stillhet för både djur och människor, men i våra tankar rör sig det gångna årets händelser och ger upphov till nya insikter och nya idéer. Det finns så mycket att inspireras av! Följ med oss på en ”flygtur” där vi dyker ner på några platser och i några positiva händelser.
Vi startar från kansliet i Vindelfjällens forskningsstation som invigdes1994 av Kung Carl XVI Gustaf och som vi delar med forskare och studenter som bor och nyttjar laboratoriet för forskning i Vindelfjällens naturreservat.
Kanske sitter vi, likt Nils Holgersson, på ryggen på den rödlistade fjällgåsen som har två av sina häckningsområden i ett begränsat område i Ammarnäs- och Arjeplogsfjällen. Vi seglar längs den delvis istäckta älvfåran där kylan skapar dimridåer över brusande forsar.
Ett sovrum under isen
Här, under ytan, ligger de stora laxarna och bidar sin tid i väntan på våren.
– De står stilla och vilar i svagt strömmande vatten. De är helt passiva och äter inget, berättar Daniel Holmqvist, Fiskekonsulent vid Ume/Vindelälvens Fiskeråd.
Det de stora individerna som klarar att övervintra i älven. De följer sedan med vårfloden ut i havet för att äta upp sig och återvänder när det är dags att leka.
– Vi har exempel på fiskar som simmat upp till 35 mil. Vi har funnit lax i Laisälven upp till Dellikälven och i Vindelälven upp till Kraddsele.
Daniel Holmqvist och hans kollegor har kartlagt bestånden i biosfärområdets vattendrag. Under hösten har de tillsammans med forskare från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet Vattenråd 10 och 11, Lycksele kommun, Vindelälvens Fiskeråd, Föreningen Samverkan Umeälven, Länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten samt Vindelälven-Juhttátahkka Biosfärområde hållit föreläsningar med särskilt fokus på hur klimatet påverkar bestånden.
Daniel förmedlar en bild av situationen för laxen i området som en med många utmaningar men också ljusglimtar.
– Det har skett en positiv utveckling av bestånden över tid och under året som gått har det sett särskilt bra ut.
Drömprojekt för storspoven
Vi flyger in över myr- ängs- och åkermarkerna som ligger stilla i väntan på vårens återkomst då bland annat storspoven återvänder från sin övervintring på de brittiska öarna och längs Västeuropas kuster.
Storspoven häckar gärna på odlingsmark och bona blir därför lätta byten för både predatorer och jordbruksmaskiner. Nu har drygt 20 miljoner tilldelats det övergripande projektet, “Rädda mångfalden i Sveriges natur – en kamp för hotade arter”, som drivs av Världsnaturfonden WWF och Nordens ark. Tilldelningen har skett från Postkodlotteriet och är ett så kallat Drömprojekt och fokuserar på att skydda ett flertal rödlistade arter som flodpärlmusslan och igelkotten och där även storspoven ingår.
Projektet, som inleddes i maj och pågår i fyra år, syftar till att kartlägga påverkan på storspovens häckning och minska störningar.
– Vi har redan börjat tittat på alternativa val av grödor och olika metoder för skörd. Exempelvis om det går att undvika skörd under storspovens häckningstid eller att flytta undan bona, berättar Therese Wåtz, biolog på Världsnaturfonden, WWF.
Therese Wåtz framhåller samverkan med lokalbefolkningen som helt avgörande för projektet.
– Genom ett annat, nyligen avslutat projekt kallat ”Hävdade marker” har vi byggt en god grund för samarbete. Det bygger vi nu vidare på.
Resultaten från projektet kommer att spridas.
– Vi kommer att försöka hitta metoder inom biosfärområdet som vi sedan kan tillämpa även på andra platser.
Läs mer här:
Rädda mångfalden i Sveriges natur – en kamp för hotade arter
Hävdade marker Vindelälven -Juhttátahkka
Vännäs – ett grönt föredöme
Vi landar en stund i Vännäs. Under året utsågs till man till ”grönt föredöme” av föreningen Gröna mobilister för minskat bilberoende och ökad ”hållbar mobilitet”. Kommunens invånare har stor del i den fina utnämningen genom en hög andel elbilar när det gäller försäljning av nya bilar: Under 2023 var 53 procent av de nyregistrerade bilarna i kommunen elbilar vilket är bland de högsta siffrorna i landet. Bilkörningen har minskat och kommunen har också satsat mycket på kollektivtrafik enligt Gröna mobilister.
Enligt föreningens rapport Gröna kommuner på väg, 2024 når Vännäs 89 procent av målet i det nationella indexet H2, jämfört med rikets genomsnitt på 71 procent. Sedan 2010 har körsträckan per capita minskat med nästan procent, samtidigt som befolkningen vuxit till över 9 000 invånare.
Pendeltåget mellan Vännäs och Umeå, som startade 2011, har bidragit starkt till utvecklingen, enligt Gröna bilister. Resandet med tåget nådde en rekordnivå 2023 med 138 500 påstigningar, trots ett tapp under pandemin.
Gröna Mobilisters ordförande Jesper Johansson framhåller Vännäs som ett föredöme för små kommuner i klimatomställningen.
Läs mer här:
Mission Label till Umeå
Vi lyfter igen och flyger de tre milen till Umeå. Så sent som i oktober tilldelades man utmärkelsen EU Mission Label som ges till städer runt om i Europa som har tydliga planer och strategier för att minska sina klimatutsläpp genom att aktivt arbeta med hållbar stadsplanering, energieffektivisering och förnybar energi i samverkan med lokala aktörer.
– Genom ett EU Mission Label får Umeå möjlighet till finansiering för att utveckla och implementera smarta lösningar som minskar våra växthusgasutsläpp. Det stärker vårt arbete med både klimatfrågor och social hållbarhet, säger Katharina Radloff, miljöstrateg.
Ett konkret exempel är ett nyligen beviljat projekt som syftar till att minska klimatpåverkan från industrisektorn.
– I vårt fall handlar det om att optimera värme- och resursflöden från avloppsvatten och industriella processer, säger Katharina Radloff.
Ett annat konkret exempel är utvecklingen av stadsdelen Tomtebo Strand. Johan Sjöström är mark- och exploateringsingenjör. Han berättar hur man exempelvis testar ett gemensamt energisystem för stadsdelen som innehåller återvinning av värme från spillvatten.
– Vi testar också gemensamma lösningar för cykel och kollektivtrafik ska lägga grunden för att använda hållbara färdsätt.
Alla aktörer som är involverade i utvecklingen av Tomtebo strand kommer att göra klimatkalkyler med ambitionen att ha en så låg klimatpåverkan som möjligt, avslutar Johan Sjöström.
Läs mer här:
Text: Mariann Mannberg. Foto:Odd Rune Falch och Andreas Garpebring