Holmen utsiktsplats

Holmen är en grön och lummig ö i Österfjärden som ligger mellan Holmsund och Obbola. Här finns ett antal sevärdheter som en kolerakyrkogård och en skeppskyrkogård samt ett konstverk. På den yttersta nordspetsen av ön finns en tillgänglighetsanpassad utsiktsplats med vy över Umeälvens delta. På öns norra del finns även en grillplats med vind- och regnskydd. I skogspartierna växer mycket blåbärsris. 

På Holmen är landhöjningen mycket påtaglig då den nuvarande ön ursprungligen bestod av 11 mindre öar. Holmens norra del ingår i deltalandskapets reservatområde. 

På Holmen föddes industrisamhället Holmsund. År 1848 byggde firman James Dickson & Co. kajer och brädgårdar vid Småholmssundet för att ta emot färdigsågat virke som flottades ned från företagets sågverk i Baggböle. På Holmen tog flottarkarlar upp virket upp ur vattnet som sedan tvättades av flottarjäntor och sedan lades i luftiga staplar. När virket var torrt lastades det på segelfartygen som låg för ankar i sundet.  

Umeälvens delta

Vid holmens utsiktsplats har man en vacker utsikt över Umeälvens delta. Deltats strandängar har tidigare haft stor betydelse som slåtter och betesmark. Det går fortfarande att se rester av gamla lador som en gång stod vid en strandäng, men som nu står mitt i lövskogen.  

Närheten mellan älv deltat som erbjuder nattvila och slättlandskapet som erbjuder föda gör att området är internationellt värdefull rastlokal för flyttande fåglar. Tusentals gäss, tranor och svanar rastar samtidigt på slätterna i april. I deltas grunda vattenområden kan stora antal änder och vadare ses under april och maj. Området används även på hösten som en rastlokal.  

Ett delta bildas av material som en älv för med sig och som sedimenterar där älven mynnar ut i havet. Umeälvens delta är unikt därför att landhöjningen påverkar deltabildningen så att älvmynningen och det aktiva deltat hela tiden “flyttar” sig. Det “gamla” deltat är idag jordbruksmark.  

På 1600-talet var delar av Degernässlätten en havsfjärd. Risön var en ö mellan denna fjärd och älvens huvudfåra i öster. På 1700-talet var Bergön den enda ön. Stora Tuvan var ett litet sandigt grund i början på 1800-talet med namnet Urnskär. Strandängarna vid Villanäs fanns inte under början av 1900-talet.  

Det tar knappt 200 år från det att nytt land stiger upp ur fjärdarna, omvandlas till buskmark, sedan till lövskog för att sluta som en tät granskog. En prognos säger att deltat växer med ca 4 ha per år och att Österfjärden kommer förändras avsevärt under de närmaste decennierna. Lillsandskär, Flisbergsgrundet, Lövskår och Holmen kommer att växa samman. Många av de grunda vikarna på östra och västra sidan övergår till landområden.  

Mängden sedimenterat material beräknas vara ca 100 000 ton/år. Landhöjningen innebär att nytt land stiger ur havet med 8 mm per år. Kartor visar att mellan åren 1661 och 1996 har landet vid Umälvens utlopp höjt sig 3 meter. Älvdeltan i landhöjningsmiljö finns bara i Östersjön, i norra Kanada, på Svalbard samt längs ryska Ishavskusten. 

Kyrkogårdar

På Holmens norra del ligger en kolerakyrkogård. Området har ett antal fördjupningar och är omgärdat av ett staket med en grind. Här finns en minnessten. Under större delen av 1700-talet hotades norra Sverige av kolera. Sjukdomen var en direkt följd av krigen och förflyttningar av trupper och flyktingskaror. Faran dröjde till mitten av 1850-talet och det visade sig att risken för smitta främst kom från de fartyg som anlöpte hamnen. Den enda åtgärd som kunde vidtas var landnings- och lossningsförbud, men det fanns inte resurser att kontrollera efterlevnaden av förbudet. Den senaste koleraepidemin inträffade somrarna 1865 och 1866. Sjukdomen slog till mestadels på sommaren och kallades därför sommarsjuka.   

Kolerakyrkogården på Google Street View

Norr om Holmen, ute i vattnet, finns en skeppskyrkogård med flera stora vrak. De har fått sin sista vila här för att fungera som vågbrytare och skydda det timmer som lagrades i vattnet öster om Holmen. Delar av barkskeppet Ekvatorn kan ses norr om Holmen där förkolnade bjälkar och Spant ännu reser sig över vattenytan. Ekvatorn som transporterade trä och tjära råkade i brand utanför Holmsund i slutet av 1870-talet och bogserades till den plats där det nu ligger. Det finns ett flertal begravda vrak och området är en populär dykplats då det bedöms vara ett okomplicerat dyk. 

Den tredje kyrkogården är en slädkyrkogård som finns på Holmens sydöstra udde. Slädarna användes för att transportera sågspån över isen från sågverken i Holmsund till pappersmassefabriken i Obbola.  

Ovanliga fynd

När segelfartygen kom till Holmen hade de lastrummen fulla med sand och grus. Denna barlast var nödvändig för att fartygen skulle hålla sig på rätt köl. Innan virket lastades in skottades gruset ut. Idag kan man hitta flinta och andra främmande stenar längs stränderna. Med lite tur kan man också få syn på någon växt som förts hit från sydligare platser och blivit kvar. 

Konstverk av Takashi Nahara

Skulpturen vid infarten är skapad av Takashi Nahara (1930–2019), en japansk-svensk skulptör mest känd för abstrakta verk i svensk diabas. Takashi utbildade sig vid Musashino Art University i Tokyo och var verksam i Sverige under flera decennier. Hans arbetssätt var färgat av Österländsk filosofi: han betraktade länge stenblocket och sökte att framställa dess inre form, för att “locka fram den gömda gudomlighet som finns där inne”.  

Konstverket på Google Street View