Lapplatsen i Ammarnäs

Idag finns fem kyrkstäder kvar varav Ammarnäs kyrkstad är en av dem. Kyrkstäder med samiska byggnader brukar kallas för lappstäder. Sådana har funnits kring merparten av fjällkapellen, men också kring sockenkyrkorna. 

Kyrkstäderna bestod av enkla övernattningsbostäder som användes i samband med kyrkhelger eller vid andra besök i kyrkbyn. Typen av byggnad har skilt sig åt mellan olika grupper. Bönder har byggt stugor eller hus med flera kammare, medan renskötande samer har byggt kåtor eller bodar. 

Innan Ammarnäs kapell byggdes samlades samerna i Sorsele socken två gånger under sommarhalvåret vid Gillesnuole kapell. År 1853 så lämnades in en begäran om att få ett bönhus närmare sommarhemvisten vid Övre Gautsträsk. Så många nybyggare hade bosatt sig på de lägre liggande renbeteslanden att samerna hade blivit tvungna att flytta sina sommarvisten upp till högfjället, ända bort mot norska gränsen.  

Den 5 september 1858 invigdes kapellkyrkan i Ammarnäs och invigningen förrättades på samiska efter kyrkohandbokens föreskrift.  

Lapplatsen disponerades avgiftsfritt av Sorsele församling på villkor av länsstyrelsen. Sorsele kommun hade ansvar att ordna dikning, gatuanläggning och tomtutstakning inom kyrkstadsplatsen, och att anskaffa och tillhandahålla brandredskap.  

De som hade rätt att bygga på platsen var de som var bosatta minst en mil från kyrkstaden samt lappallmogen. Avsikten var att ge tillgång till bostad och stallrum vid gudstjänstbesök och andra tillfälliga besök samt under barnens skolgång.  

Livet på Lapplatsen 

Samerna hade sina fasta visten i det omgivande fjällområdet och begav sig ned till Ammarnäs ganska sällan. Bodarna fungerade som övernattningsbostäder i samband med kyrkhelg, besök till sjukstugan, gå på dans eller uträtta ärenden. 

Kyrkhelger 

Det firades kyrkhelg i Ammarnäs två helger om året. ”vårböndan” i Ammarnäs var första söndagen i juli och ”höstböndan” första söndagen i september. De datumen gällde fram till 1909 men därefter förskjöts kyrkhelgerna så att vårböndagen firades i Ammarnäs kapell veckan före midsommar och höstböndagen veckan före Mikaeli, i slutet av september. 

Höstböndagen firades när sarvslakten var klar, och konfirmation brukade äga rum denna helg. Firandet av höstböndagen har numera fallit ur bruk. I senare tid har en tredje helg tillkommit, nämligen den så kallade lapphelgen, som infaller en vecka före midsommar. 

Berättelser från bodarna  

Förhållandena var mycket enkla. Det kanske fanns en utdragssoffa men annars låg man på renskinn på golvet eller på ett eventuellt loft. I de flesta bodar fanns en kamin, där man kunde koka kaffe och laga mat. Saknades kamin fick man laga mat utomhus, över öppen eld. I de större bodarna kunde det finnas bord, skåp och sängar. Det var sällan som hela familjen följde med, eftersom hundarna lämnades i vistet och krävde passning. 

Permanent boende 

Att kyrkstadsseden ebbade ut på 60-talet innebar inte att Lapplatsen omedelbart blev öde. Flera personer har använt sina bodar för permanent boende på ålderns höst.  

I bod 18, som egentligen är en stuga, bodde Maria Renfjäll på 1960-talet (figur 13). Familjen hade visserligen ett hus i Nygård vid Tjulträsket, men sedan maken dött 1949 ville Maria inte bo där annat än under sommaren. Varje år, innan isen lade sig, flyttade hon ned till Ammarnäs och bodde då på Lapplatsen tills det blev dags att flytta vidare med renhjorden till vinterbeteslandet. 

Det fasta boendet i bodarna visar att Lapplatsen hade en liten annan karaktär än de flesta andra kyrkstäder. Bodarna var inte bara en tillfällig övernattningsplats när den stora, fasta gården lämnades, utan en av få fasta punkter i ett annars nomadiserande livsmönster.  

Numera finns det andra möjligheter för tillfälligt boende i Ammarnäs. 

Området 

Förutom de 14 bodarna finns på Lapplatsen en torvkåta, uppförd 2010 av Ammarnäs sameförening. Den ersatte en kåta som byggts 1965. Inom området finns också ett par dass och ett litet skjul som fungerat som rökeri. Intill vägen, sydväst om själva Lapplatsen, finns resterna av den pump där bodarnas innehavare tidigare hämtade sitt vatten. 

Kapellet 

Det första kapellet i Ammarnäs, som uppfördes 1858, beskrevs som “en stor lada, timrad av grova stockar, utanpå rödfärgade, innantill utan färg” … med mossa mellan stockarna som lossnade vid drag. Det fanns en prydnad och det var ett porträtt av Konung Oscar II:s och Drottning Sofia. Altaret var ett vitmålat träbord och det fanns en vitmålad predikstol.  

Bild på “gammkyrkan” i Ammarnäs: https://samlingar.vbm.se/items/show/106982 

År 1912 byggdes ett nytt kapell i Ammarnäs och mycket av material från det gamla kapellet återanvändes. Det nya kapellet invigdes 7 juli 1912. 

Den nuvarande Ammarnäs kyrka är av nationalromantisk karaktär och är klädd med fjällpanel. Korta, tunna brädlappar har spikats med överlappning nerifrån och upp för att leda bort vatten. När all panel har spikats fast bildas ett mönster som liknar fiskfjäll, därav namnet fjällpanel. 

Det ljusa kyrkorummet är enkelt möblerat med öppen bänkinredningen.  

Bild på det nya kapellet: https://samlingar.vbm.se/items/show/106410