Projektet som började med en flaskpost

 

Projektet Till Vindelälvens början som initierats av Jenny Sjöström, förstelärare på Ammarnäs skola och Samordnare för Glesbygdsskolenätverket, är ett av projekten som möjliggjorts med stöd av Biosfärområdet Vindelälven-Juhttátahkka. Projektet har bidragit till ökat samarbete mellan skolorna i kommunen och skolans samarbete med lokala entreprenörer och tillökat stolthet över bygden. “Genom att vi visade upp Ammarnäs i vårt projekt och det sätt som Vindelälven ger liv till vår bygd fick vi eleverna att förstå vikten av att vi alla tillsammans kan stödja, bevara och utveckla den rika och unika naturen och kulturen i Vindelälven-Juhtatdahka så att alla kan leva, uppleva och må bra i såväl stad som landsbygd, idag och i framtiden” skriver Jenny.  

I augusti 2020 kastade eleverna i Ammarnäs skola en flaskpost i Vindelälven som otroligt nog fångades upp i Sorsele av elever från Vindelälvsskolan. De kompletterade flaskposten med ytterligare ett brev och döm om vår förvåning när eleverna i Blattnicksele hittar vår flaskpost när de var ute längs Vindelälven en dag! Detta blev upptakten till skolornas samarbete kring Vindelälven-Juhttátahkka!


Skolorna jobbade sedan enskilt med till exempel kartkunskap, vattnets kretslopp och vad vi använder vattnet i Vindelälven till. I november 2020 träffades eleverna digitalt tillsammans från alla skolorna där de fick se ett bildspel som Jenny Sjöström gjort om Vindelälven där eleverna fick följa älven från fjäll till kust. I december samma år visade Sara-Helen Persson ett bildspel för samtliga elever om hur samer lever längs älven. Deltagarna fortsatte under våren 2020 att hålla kontakt genom att skriva brev till varandra samt att vi träffades via zoom. Corona höll i sig, så även restriktionerna om att vi inte fick träffas, men då vi fick klartecken att vårt projekt kunde genomföras då restriktionerna lättade så kunde vi planera in ett fysiskt besök!  

Eleverna, som nu går i åk 4, från Blattnicksele och Vindelälvsskolan besökte Ammarnäs den 24 november 2021 och de fick då uppleva hur naturen ser ut längs Vindelälven-Juhttátahkka, lära sig hur vi använder oss av älven och dess tillflöden här uppe och hur vi vårdar den för att de ska kunna njuta, leva av och vid älven nedströms. Eleverna fick träffa entreprenörer från Ammarnäs som valt att leva med älven och naturen som sin huvudsakliga inkomstkälla – bland annat Peter Schmitt som driver Ammarnäs Guidecenter. Han berättade om älvens betydelse för hans företag, fisket samt att han visade upp sin räddningshund för eleverna. Vi träffade Patrik Grundström på Ammarnäs Livs, renägaren Marja Skum samt matkreatören Ingrid Pilto som driver Sapmi Visti. Besöket i Ammarnäs började med att eleverna i Ammarnäs guidade sina kompisar på en rundvandring i byn och de berättade om bland annat Tjulån, Vindelån, Lapplassen och Potatisbacken. Alla deltagare åt lunch utomhus vid kåtan hos Ingrid Pilto och måltiden bestod av mat från bygden – gurpi, hembakat bröd, lingonsås och grönsaker. Som inramning på lunchen fick gruppen höra Vindelälven jojkas av Sara-Helen Persson. 

Foton: Jenny Sjöström

Ta ner himlen till jorden

Om projektet Ta ner himlen till jorden

Hur kan skogen användas för att göra klimatfrågan angripbar i lokala sammanhang? Just det har forskningsprojektet ”Ta ner himlen till jorden” handlat om. Projektet har, förutom i forskningsartiklar, även mynnat ut i ett studiecirkelmaterial som har producerats tillsammans med Studiefrämjandet. Studiecirkeln heter ”Skogen, klimatet och allt det andra”. Skogen, klimatet och allt det andra är en studiecirkel för dig som tillsammans med andra vill hitta vägar att hantera klimatomställningen utifrån förutsättningarna i lokalsamhället hos dig. Är du nyfiken på att läsa mer så hittar du allt du behöver här.

Hybridmöte på temat: Hur ställer samhällen egentligen om? 

I början av februari kan du delta på ett hybridmöte där allt detta och mycket mer presenteras. Temat är ”Hur ställer samhällen egentligen om – Mänskliga perspektiv på skog, klimat och hållbarhet” och så här skriver projektet: 

”Hur ställer samhällen egentligen om? Forskningsprojektet Ta ner himlen till jorden bjuder in till ett möte om mänskliga perspektiv på skog, klimat och hållbarhet. 

Alla vet att det är bråttom att göra en hållbar omställning. Det har aldrig funnits en så stor medvetenhet om detta med så mycket kunskap, teknik, målsättningar och styrmedel. Trots det står omställningen och stampar. Kanske hjälper det att vända på perspektivet och belysa hur förändring kan uppstå ur ett mänskligt och lokalt perspektiv? Hur kan förändring som är inkluderande och ger människor möjligheter att ta kontroll över sin situation ske? Forskningsprojektet ”Ta ner himlen till jorden” handlade om att undersöka hur skogen kan användas för att göra klimatfrågan konstruktivt angripbar i lokala sammanhang. Under mötet presenteras resultat och lärdomar från forskningsprojektet. Dessutom presenteras hur projektet försökt att skapa ringar på vattnet genom sitt arbetssätt, bland annat genom studiecirklar.”

Tid: Torsdagen den 3 februari, 2022. Kl. 14.30 – 16.00
Plats: Hybridmöte, Umeå universitet, online
Anmälan: Du kan läsa mer och anmäla dig genom att klicka här.

 

Illustration: Frida Hammar

Stort EU-projekt om restaurering av skogslandskap i biosfärområdet

Stort EU-projekt om restaurering av skogslandskap i biosfärområdet.

Foto: Sanne Brännström / Re-Wild Creative Studio

Nu påbörjas ett stort EU-projekt om restaurering av skogslandskap i biosfärområdet. Biosfärområde Vindelälven-Juhttátahkka är ett av tolv europeiska modellandskap som kommer att ingå i EU-projektet SUPERB, med fokus på restaurering av skogar och skogslandskap.

–  Biosfärområde Vindelälven-Juhttátakka ingår i ett globalt nätverk av biosfärområden och internationella samarbeten är en viktig del av vår verksamhet. Vårt uppdrag är att ta oss an globala utmaningar genom att försöka hitta lokala lösningar. Det här projektet är ett utmärkt exempel på sådant arbete vilket känns jätteroligt och spännande, säger Ann-Kristine Vinka, koordinator för Biosfärområde Vindelälven-Juhttátahkka.

Superb projektet startat den 1 december 2021. Mer information kommer framöver.

Innovationer och ny vision

 

Foto: Daniela Nedelcheva

Mathias Haglund, kommunalråd i Vindelns kommun, berättar att en visionsdialog har börjat och träffar med alla byar i kommunen är planerade. Dialogen ska leda till framtagande av kommunens vision för minst tio år framåt. Du kan läsa mer om visionsarbetet här. 

P-G Olofsson (TuRe, Tavelsjö Rödåsel ekonomisk förening) har haft träff  med Smart landsbygd. En arbetsgrupp tittar närmare på 8:an – en lokal buss som ska kunna serva andra bussturer och som i förlängningen kan bli en autonom, d.v.s. en förarlös, buss. Tanken med 8:an är att tillgängliggöra mark i natursköna lägen. Föreningen arbetar också med projekt ”Brevduvor” – drönare som transporterar blodprover, mediciner m.m. Rödåsel arbetar med att ta fram en byautvecklingsplan. I planen framhävs vikten av kommunikationer för bl.a. skolbarn och pensionärer. Föreningen är framsynt och tar fram modeller som sedan kan skalas upp.

Kust till fjäll-projektet

Foto: Sanne Brännström / Re-Wild Creative Studio

 

Kust till Fjällprojektet är ett samarbetsprojekt kring Stornorrfors och fisket i Vindelälven som har pågått mellan 2007-2021. Projektet är nu avslutat och slutrapporterat. Ambitionen med Kust till Fjällprojektet har varit att samla berörda intressenter kring fiskrelaterade frågeställningar och problem och med intern och extern kompetens söka lösningar. Målet har varit att därigenom bidra till en förbättrad miljö samt en utveckling av fiskerinäring och fisketurism i Vindelälven med biflöden samt Umeälvens nedre del.

Om du är nyfiken på att läsa mer så kan du kasta ett öga på slutrapporten i sin helhet här!

Tätortsnära natur är bra för alla

Foto: Sanne Brännström / Re-Wild Creative Studio

Två nya projekt i Vännäs
I Vännäs kommun drivs just nu två LONA-projekt. LONA-bidrag ska främja ett långsiktigt lokalt naturvårdsengagemang och ge kommunerna möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv. Ett av projekten, Kartläggning av friluftsområden i Vännäs, gör i ordning ett tätortsnära skogsområde. Det andra projektet, Digitala kartan, arbetar med kartering av friluftsområden som ska resultera i en digital karta med besöksmål.

Vi frågade Anna Frej från Vännäs varför de har valt att satsa så tydligt på att tillgängliggöra tätortsnära natur och så här svarade hon:
–  Vännäs har väldigt nära till naturupplevelser och vi lyfter också fram just detta som något oerhört positivt. Även om man bor i tätorterna tar det inte många minuter att komma ut i det gröna eller ner till älven och vi vill att det ska vara lätta vägar för alla. Vi ser också att folk verkligen använder de promenadstråk kommunen ställt i ordning och vi vill därför utöka dessa. Trivseln såväl som respekten för vår natur ökar när man lär känna den och just på Gothnellska halvön är det skogen vi vill utbilda invånare och besökare om. Vi bygger en bro, ordnar stigar och rastplatser för trivsel och välbefinnande. Skyltar ska ge information så att människorna ser och uppskattar den ekologiska balansen. Tätortsnära natur är bra för alla arter!

Tillgänglighetsanpassning och restaurering i Rusksele
Rusksele byaförening har iordningsställt en väg över till holmen vid byns badplats. En arbetsgrupp har gjort restaureringar för att återställa det ursprungliga flödet. Föreningen har fått LONA-bidrag för åtgärden. Arbetsgruppen planerar att söka Leader-medel för att ordna även en tillgänglighetsanpassad led till holmen, berättar Erik Alnersson, Rusksele byaförenings ordförande.

Hållbarhetsfokus i Laisdalen och Arjeplog

Foto: Hans Lindborg

I Arjeplog gick filmfestivalen Ljusglimt av stapeln under helgen 27 november. Det arrangerades av bland annat Naturskyddsföreningen i Arjeplog.

Silvermuseet driver Rádestit, som är ett pilotprojekt om lokalsamverkan i fjällen. Projekt Rádestit tar sikte på en hållbar förvaltning av jakten och fisket i Arjeplogsfjällen. En förvaltning som tar hänsyn till renskötsel, jägare, fiskare och fjällmiljö samtidigt som det gynnar det lokala näringslivet. Silvermuseet har även fått forskningsmedel för att forska om Lappskattelandet. Läs mer här och missa inte de spännande föreläsningarna! 

En filmatisering av Kerstin Ekman (vi ber om ursäkt om tryckfelsnisse hade varit framme i vårt nyhetsbrev och vi råkade benämna henne med ”Ekvall” istället) ”Händelser vid vatten” (dramaserie till SVT), har genomförts under sommaren bl.a. i Vejenäs och Laisvallby. Givetvis väntar vi med spänning på premiären! Är du också nyfiken? Läs mer här.

Arktiskt forum och forskarkonferens i biosfärområdet

 

Årets arktiska forum gjorde avstamp i Biosfärområdet. Ann-Kristine Vinka presenterade Vindelälven-Juhttátahkka. Gästprofessor Julian Oldén från University of Washington i Seattle, USA hade en intressant föredrag om Biosphere Reserves and Freshwater Stewardship in the Arctic. Under 5 år kommer han på deltid att bidra med sin forskning kring hållbar utveckling av våtmarker, sjöar och vattendrag inom biosfärområdet Vindelälven-Juhttátahkka. Tjänsten finansierar av Kempestiftelserna, Umeå universitet och SLU. 

Andra föredragshållare under dagen var bl.a. journalisten och författaren Arne Muller som resonerade om Klimatinvesteringarna i norr och om de är hållbara, minoritetssamordnaren Sara Larsson som lyfte arbetet med revitalisering av samiska språk som en del av arbetet för hållbarhet och Janet Ågren, kommunalråd som berättade hur Umeå kommun jobbar för hållbar tillväxt. 

Dagen avslutades med ett panelsamtal där även föredragshållarna Rickard Carsted, ordförande i regionala utvecklingsnämnden i Västerbotten och Peter Larsson, regeringens samordnare för samhällsomställning vid större företagsetableringar och företagsexpansioner i Norrbotten och Västerbotten deltog tillsammans med de ovannämnda. Linda Lundmark, forskarutbildningsansvarig för den arktiska forskarskolan ledde diskussionen och engagerade både publik och paneldeltagare. 

Även en forskarkonferens, som är en hybridkonferens i Umeå och Lund, planeras till den senare 23-25 maj 2022. Konferensens syfte är att agera arena för att synliggöra biosfärområdenas kunskapsbehov för forskare, myndigheter och forskningsfinansiärer samt synliggöra aktuella intresseområden för forskare, en slags matchmaking. Forskningskonferensen arrangeras tillsammans med Biosfärprogrammet Sverige, SLU Umeå, Arcum och LU-land som också står som avsändare. Gästprofessorn Julian Oldén är med i organisationskommittén.