Biosfärpodden avsnitt 2: Möt vandraren Maria Söderberg från Arjeplog

vandring, arjeplog, biosfärpodden

Klicka på bilden för att komma till poddavsnittet.

Möt vandraren Maria Söderberg från Arjeplog. Vi pratar aktiviteter i och kring Arjeplog, om vandringskonceptet ”Top of Arjeplog” och Marias starka engagemang för sin hembygd.

Följ med på en resa genom Vindelälven-Juhttátahkka biosfärområde där vi träffar engagerade människor som brinner för sin hembygd och naturen. Poddarna är ett resultat av hållbarhetsprojektet Bärkraft och produceras för att synliggöra biosfärområdet och kommunicera goda exempel på hållbar utveckling.

Projekt Bärkraft finansieras främst av Botnia Atlantica och Region Västerbotten.

Lansering av första avsnittet av Biosfärpodden

ammarnäspodd

Klicka på bilden för att komma till poddavsnittet

Varmt välkommen till det första avsnittet av biosfärpodden! I detta samtal berättar Sofia, Simon och Moa om återflytten till Ammarnäs och kärleken till sin hemort och naturen. Vågar du åka dit? Du kanske inte vill åka därifrån sen.
 
Poddarna är ett resultat av hållbarhetsprojektet Projekt Bärkraft Bærekraft och produceras för att synliggöra biosfärområdet och kommunicera goda exempel på hållbar utveckling. Projekt Bärkraft finansieras främst av Botnia Atlantica och Region Västerbotten.
 
Håll utkik, för vi kan skvallra om att poddavsnitt 2 från Arjeplog kommer att släppas i slutet av denna vecka, och det vill man ju inte missa – eller hur!? 😍

Skolbesök och dialogmöten med biosfärungdomar

Foto: Sanne Brännström / Re-Wild Creative Studio

För att komma närmare och få i gång dialog med ungdomarna i biosfärområdet har vi börjat besöka gymnasie- eller högstadieskolor i biosfärkommunerna. Engagerade och kloka elever har fått information om hållbar utveckling och Biosfärområdet Vindelälven-Juhttátahkka och deltagit i workshops och diskussion om framtiden på den lokala platsen.

Vi arbetar med projektet Biosfärområde Vindelälven-Juhttátahkka – ett modellområde för hållbar utveckling som fått stöd av Region Västerbotten. Barn och ungdomars inkludering och engagemang är en förutsättning för en långsiktig hållbar utveckling och genomsyrar arbetet inom alla fokusområden i projektet och i biosfärområdet.  

För att komma närmare och få i gång dialog med ungdomarna i biosfärområdet har vi haft samråd med representanter i kommunala handlingsgruppen och rektorer och lärare i varje kommun. I september under SEE-veckan – en vecka som uppmärksammar social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet – har vi börjat besöka gymnasie- eller högstadieskolor i biosfärkommunerna. Målet är att besöka minst en skola i varje kommun under hösten 2021 och att etablera kontakt med ungdomarna för en fördjupad dialog och samarbete kring hållbarhetsfrågor.

Demokrativeckan i Sorsele kommun

Första besöket var i Sorsele kommun och Vindelälvsskolan som firade Demokrativeckan.  Skolans elevråd och medarbetare från Biosfärområde Vindelälven-Juhttátahkka var inbjudna till kommunhuset. Kommunalrådet Kjell Öjeryd och avgående kommunchef Christer Normark tog hjärtligt emot elevrådet och diskuterade – helt i linje med Barnkonventionen och flera av de globala målen i Agenda 2030 – en plan för ungdomarnas varaktiga delaktighet och inflytande i frågor som rör dem och deras framtid. Därefter presenterade Daniela Nedelcheva Biosfärområdet Vindelälven-Juhttátahkka. Elevrådet hade många goda exempel på hållbar utveckling. Representanterna i elevrådet som var i åk 6–9 lyfte frågor om bland annat demokrati, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, turism och friluftsliv, litteratur och kultur och diskuterade dessa frågor utifrån lokala, nationella och globala perspektiv.

Besöket avslutades med en workshop som fokuserade på Sorsele kommun och ungdomarnas framtid där. Elevrådet var samstämmigt att utbudet av tjänster och aktiviteter är jätteviktig för morgondagen i Sorsele kommun. Det viktigaste frågan enligt alla deltagare var att lokala ungdomsgården kan förbli en samlingsplats för många unga. Elevrådet förklarade detaljerad betydelsen av en ungdomsgård och imponerade genom att ta fram egna förslag på lösningar – till exempel samverkan med lokala företag.

Hornavanskolan i Arjeplogs kommun

Nästa besök gick till Hornavanskolan i Arjeplogs kommun. Två klasser från Hotell- och turismprogrammet och deras lärare fick se och lyssna på en presentation om Biosfärområdet Vindelälven-Juhttátahkka – ett modellområde för hållbar utveckling över länsgränserna och en del av världsnätverket av biosfärområden. De engagerade ungdomarna ställde frågor som rörde den hållbara utvecklingen i området och deras egna möjligheter att påverka den. Det globala målet 4 – God utbildning för alla var i särskild fokus för eleverna på Hornavanskolan i och med den pågående utredningen av nedläggning av gymnasiet i Arjeplog.

Alla ungdomar fick medverka i en workshop om möjligheterna och framtiden i Arjeplogs kommun. I gruppdiskussionerna och i gemensamma arbetet framträdde tydliga prioriteringar. Enligt ungdomarna är en gymnasieskola och arbetsmöjligheter väldigt viktiga för platsen attraktivitet och framtid. Den vackra och öppna naturen uppskattades som en tillgång.

Besök på Liljaskolan i Vännäs kommun

Tredje besöket var i oktober och tog oss till Vännäs kommun. Vi träffade två klasser från årskurs 1 och 2 på Naturbruksprogrammet på Liljaskolan. Naturbruksprogrammet vänder sig till de som ska arbeta med skog, natur och maskiner. Programmet ger kunskaper om skogen som förnybar och uthållig resurs. 

Projektledaren Daniela Nedelcheva berättade om Biosfärområdet Vindelälven-Juhttátahkka. Biosfärambassadören Tommy Sandström som är bosatt i Vännäs kommun och en av initiativtagarna av hållbarhetsfestivalen Kullar och Klang pratade med ungdomar och lärare om den fantastiska naturen, den oreglerade Vindelälven och om lokala förutsättningarna. Tommy lyfte möjligheten för biosfärområdet att bli ett modellområde som sprider goda exempel på hållbart skogsbruk.

Eleverna på Liljaskolan också deltog i en workshop om sin plats och framtiden där. Intressanta diskussioner kring skogsbruk och skogsanvändning, framtida arbetsmöjligheter och skogens betydelse i biosfärområdet växte fram. 

Nu planerar vi även möten med ungdomar i Lycksele, Vindeln och Umeå.

LittFORS – Vindelälvens Litteraturfestival

litt

 

Den 11-17 oktober 2021 genomfördes den första LittFORS – Vindelälvens Litteraturfestival, som sträcker sig inom biosfärområdet Vindelälven-Juhttátahkka. Det blev en festival som byggde på samarbete mellan olika orter och kommuner, bibliotek, studieförbund, projekt, föreningar och företag längs Vindelälven och Laisälven. Festivaltemat var ”Lust och Nöd”. Och vilken festival det blev!

Man kunde nästan ta på feststämningen som rådde hela veckan. Uppklädda människor, stora leenden, poesi, berättelser och musik. Vilken glädje och upprymdhet, vilken lycka och förtjusning – i de skrivna och de berättade orden, i skildringarna och i skrönorna – men framförallt i människorna! Ett återkommande ämne runt de små, ljus- och bokprydda kaffeborden, på de belysta scenerna, i de allvarliga och roliga författarsamtalen och i mysiga pratstunderna i Julla Májja – Den samiska kulturbussen, var mötet människor emellan och saknaden efter dem under en väldigt lång period. Isoleringen och avskildheten på grund av ni-vet-vad var äntligen över! Efter lång väntan kunde människor träffas, prata, skratta och gråta tillsammans, utbyta tanka och idéer om stort och smått och börja smida planer på det som komma skall.

Den vackert inredda bussen Julla Majja, med inspiration i den samiska traditionen, rullade längs med Vindelälven och hade flera stopp på vägen. Besökarna till och i den oväntat rymliga och mysiga bussen blev bjudna på fika och många berättelser. Till exempel berättade Ellenor Fjellman i Sorsele om sin ättling prästen Anders Fjellner – samernas egen Homeros! I Brännäs presenterade Åke Lundgren den dramatiska historien om den mytomspunna Stor-Stina som växte upp här. Historierna strömmade; Gávtjávvrie/Ammarnäs,Gillesnuolle, Grannäs, Sorsele, Gargnäs, Beukaforsen, Vindelgransele, Rusksele, Mårdseleforsen, Hällnäs, Vindeln, Ramsele/Raamesuenne, Vännäsby. Många besökare bjöd också på deras, oftast lokala, berättelser.

Festivalbesökarna fick träffa, lyssna på och samtala med flera intressanta författare. Annika Norlin, Karin Smirnoff, Thomas Andersson, Moa Backe Åstot, Linnea Axelsson, Mikael Niemi, Karin Alfredsson, Juvvá Pittja, Pär Hansson, Maria Broberg, Kent Lundholm, Erik Vernersson, Sara Wikman, Evangelia Theodoridou och Mikael Berglund var alla en del av Vindelälvens litteraturfestival.

LittFORS inhyste även skrivarworkshops och kollektivt poesiskrivande, berättarkaféer, bio, poesiaftnar, högläsning, föreläsningar, litteraturquiz och öppen scen där bland andra Hanna Aspegren, Marja Skum, Maria Söderberg, Laila Granström, Gudrun Norsted och Sorsele Poesisällskap medverkade.

Musik, sång och jojk hörde festivalen till. Sorsele spelmän, Frisa Selander, Norrsken, Mylta, Grimtjuk, Elin Granström och Sunniva Abeli, Sara-Helen Persson, Olov Lindroth, Niklas Lindroth och Josef Lindmark förgyllde litteratur- och berättarupplevelsen. 

De minsta tog också del i festivalens aktiviteter med sagodans och barnteater. Godnattsagor och musik i Solen sover, klassikern Bockarna Bruse (som den här gången skickade det ständigt hungriga trollet till månen gjort av getost) och Vingslag – en poetisk berättarföreställning som bygger på samiska sagor och fågelliv.

Vinnarna i festivalens skrivartävling med Temat Lust och Nöd annonserades. Juryn tilldelade första priset till Magnus Bergelin och novellen Fågeln. Christer Nilsson och den fantastiska skrönan Forsfärden tog andra pris. Linda Gunnarssons dikt Int paltn fick festivalens tredje pris.

Festivalavslutningen var en litterär gudstjänst i Vindelns kyrka med musik och poesi. Besökarna som kommit till avslutningen höll rimligt avstånd sinsemellan och lyssnade, njöt och sjöng tillsammans. ”När blir nästa festival?” hördes en röst utanför den ståtliga nygotiska kyrkan. Född i en nödtid har LittFORS skapat gemenskap och väckt en stor lust!

Projekt LONA Digital Karta besöker Julla Májja vid Mårdseleforsen

blommor, sanne brännström, re-wild creative studio

Foto: Sanne Brännström / Re-Wild Creative Studio

Det var den första dagen med snö och vinterdäcken krängdes på strax innan avfärd till Mårdseleforsen. Väderrapporten varnade om 15,5 mm snö men som med tur förvandlades nederbörden till en mindre mängd regnblandat slask. Bara en bråkdel låg kvar som en tunt lager med vitt.

Eva Conradzon som är chaufför körde, Julla Májja – Den samiska kulturbussen, ned efter den lilla grusvägen utmed Vindelälven och parkerade framför informationsskylten för Mårdseleforsens Naturreservat. Det var förväntat att tiden skulle spenderas utomhus, som varit regel den senaste tiden, så vi besökare blev tacksamt överraskad av att bli inbjudna till att stiga in i Julla Májja och in i värmen. Ljudet av forsen trängde in genom väggarna och smattret av blötregn på taket och fönstren. Eva Conradzon, Åsa Skum, och Mats Larsson visade oss runt i bussen och berättade om deras mobila bibliotek, om Julla Májjas uppdrag, samt deras events under de kommande LittFORS-dagarna.

Efter en rundvisning så spelade Åsa upp ett ljudklipp om Biosfärområde Vindelälven-Juhttátahkka och sedan läste Åsa upp lite forskning kring samiska ortsnamn i området. Berättelser om varför en plats fått det namn det har idag. När live sändningen var över var det dags för fika. Kaffet serverades i vackra kosor tillverkade av en blandning av återvunnen plast och trä med Julla Májjas logotyp etsat på handtaget. Ja, man finner mycket känsla för mening och design inom Julla Májja och samisk design fanns överallt. Det är fascinerande hur stark koppling det är mellan samisk design och funktion. Ett föremål ska användas helt enkelt, trots att det är ofta så vackert att man knappt vågar röra vid det. Speciellt då man vet hur mycket tid, kärlek, och omsorg som krävts i dess framställning.

När vi alla hade varsin rykande kopp kaffe och en stor portion smörgåstårta så öppnade Lars Mattson en bok och läste följande:
”Det är ohyfsat att tacka nej till kaffe. Lika fel är det att fråga besökarna om de vill ha kaffe. Man ska inte fråga, bara efter en stunds prat gå till spisen och sätta på kaffepannan.”
Citatet kommer från Lilian Ryds bok ”Urfödan -om självhushållets mat hos folk i Lappland”.

Många av de stopp som gjordes under LittFORS-dagarna livestreamades på plats och de filmerna finns tillgängliga på Julla Májjas Facebooksida.

Här hittar ni Julla Májjas hemsida.

Nyfiken på att se var Julla Májja befann sig? Du hittar den på kartan här. Biosfärområdets utvecklingsområde är markerat med blått. Vid den oranga pricken stod Julla Májja parkerad och platsen markerar början på leden över Vindelälven. Zooma in för att se gränserna för naturreservatet och få en översikt av broarna.